Det biologiska perspektivet
av vrgalexandrasfilosofikurs
Vilka råd skulle du ge vår utbildningsminister Jan Björklund om hur den svenska skolan bör utformas utifrån den kunskap som du har tillägnat dig om hjärnan? Ta hänsyn till följande källor när du ger dina råd: Filmen ”En hjärnas födelse och död”, kapitlet om hjärnan samt de tre artiklarna om hjärnforskning som ni har läst.
vrgalexandraspsykologiblogg 
I vår hjärna finns över 400 tusen miljarder synopser som har som uppgift att föra elektriska signaler vidare. Men trots det kan våra hjärnor se mycket olika ut, framför allt under barn- och ungdomstiden då den befinner sig under störst utveckling. Men med ny forskning inom ämnet har det under senare tid därför diskuterats huruvida skolundervisningen kan anpassas i syfte att förbättra barnens lärande och på så sätt stabilisera en framtid. Det som professor Torkel Klingberg hoppas på är att ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta ihop kunskap från flera håll och att de stora vinnarna i slutändan då skulle vara framtidens skolbarn. Han vill även se en ökad förståelse för hur olika problem hänger samman för att på den vägen tidigt kunna uppmärksamma svagare elever och ge dem rätt behandling. Hans främsta utgångspunkt är att hjärnan är formbar.
Forskare är även mycket oense om s.k. multitasking förvirrar eller berikar våra hjärnor. Hugo Lagerkrantz menar att barn mår bäst av en begränsad mängd intryck för att informationen ska kunna organiseras på bästa sätt. David Meyer fortsätter och anser att nästa generation aldrig kommer få chansen att bli den smartaste någonsin om det intensiva användandet av sociala medier fortsätter. Andra forskare menar som alternativ att dagens informationsflöde tränar upp vårt arbetsminne och på så vid även vår koncentration.
Peter Gärdenfors argumenterar istället för berättelser som grund från lärande. Han betonar vikten av att behålla barnets nyfikenhet, motivation och förståelse. Som kritik till utbildningsministern använder han sig av teorin kring att betyg, poängsystem och prov, alltså yttre motivation, kan döda ungdomens positiva inre motivation.
Så hur kan då all denna forskning ta sig in i undervisningen? Jag tycker det är viktigt att poängtera att mycket ansvar hänger på läraren själv eftersom det är denne som trots allt planerar och bygger upp undervisningen. Vad säger forskare, senaste informationen och hur ska jag applicera det på mina elever? Han/hon lägger en grund för deras framtid och påverkar starkt, beroende på metod, hur mycket barnen lär sig. Eftersom våra hjärnor arbeta mycket olika är det viktigt för en lärare att läsa av klassen, vilka är svaga och vilka behöver mer stimulans? Utifrån detta resultat bör läraren sedan själv arbeta fram den metod som passar honom/henne och klassen bäst.
Vilket ansvar ligger då hos staten? Regeringen är de som trots allt lägger grogrunden för elevernas läroplan. Det som Jan Björklund kan göra är att reglera den yttre motivationen- alltså det som hänger ihop med betygssättning, program, inriktningar eller möjlighet till vidare fördjupning. Beroende på hur man ser på denna form av yttre motivation, kommer man därför också att skapa sig ett ställningstagande. Jan Björklund borde även han, precis som jag, känna sig förvirrad av all den information forskare kommer med. Vad ska vi tro på? Exempel är Mozart-syndromet under mitten av 1900 talet som senare visade sig vara en myt. Det som sägs idag, är kanske inte lika aktuellt imorgon. Jag tror att det därför är svårt för utbildningsministern att ta ställning i dessa frågor, det är sällan politiker använder sig av hjärnforskning när det formar sin politik. Det viktigaste att komma ihåg är att man som utbildningsminister i stort sett aldrig kan påverka HUR en lärare ska undervisa, den person som trots allt står närmast eleven. Det som utbildningsministern istället kan göra är att skapa ett samhälle där lärare får möjlighet att utveckla sin arbetsmetod på bästa sätt, detta m.h.a. exempelvis subventioner, inspirerande lärarutbildningar eller enbart rådgivning.
Vilka råd skulle du ge vår utbildningsminister Jan Björklund om hur den svenska skolan bör utformas utifrån den kunskap som du har tillägnat dig om hjärnan? Ta hänsyn till följande källor när du ger dina råd: Filmen “En hjärnas födelse och död”, kapitlet om hjärnan samt de tre artiklarna om hjärnforskning som ni har läst.
Baserat på vilket mål man vill åstadkomma kommer råden kring reformen av skolan att skilja. De kommer dock förmodligen att skilja baserat på den grad man vill förverkliga råden. Ett mål skulle t.ex. vara att optimera inlärningsförmågan hos elever, genom tidiga gentester och individuella studier inriktade på individuella elever; men oavsett hur realistiskt det är eller hur stor del av friheten som skulle berövas hos eleverna är det en del av ett scenario som skulle leda till det önskvärda målet.
Jag kommer därför att ta upp en del punkterna som alla handlar om att förbättra skolan för eleverna. Om det är realistiskt eller inte, det är upp till politikerna att diskutera. Men för enkelhetens skull undviker jag att dra de till absurdum eftersom det endast skulle resultera i de typiska karaktärsdragen hos ett totalitärt samhälle som exempelvis Aldous Huxley beskriver i sin kända roman.
I vilket fall som helst håller jag med Torkel Klingberg när han säger att ”Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop”. Anledning till detta är därför att ett av de första stegen i processen är att analysera och undersöka vilka barn som kommer att få problem under skolgången och hjälpa dem med vetenskapligt beprövade metoder. Eftersom fler av dessa problem (som försöker kategoriseras genom diagnoser) över tid dessutom avsevärt kan försämra arbetsminnet och andra förmågor relaterade till det kognitiva.
Dessutom måste man ställa högre krav på lärarna. De kan liknas med mediet varifrån unga elever kommer att hämta mycket information och känslomässiga intryck ifrån. Det är därför viktigt att denna individ förstår innebörden av motivation och förståelse (hos eleverna) och hur detta kommer att påverka dem. Därtill kan det även vara bra om lärarna känner till varför eleverna beter sig som de gör utifrån ett psykologiskt perspektiv (t.ex. utvecklingen av prefrontal-loben och vilken effekt detta får, de olika personliga faserna hos en ung individ m.m).
Utöver detta tror jag, trots debatten kring effekten av multitasking, att man bör ha en striktare policy kring all form av teknologisk utrustning som möjligtvis kan distrahera eleverna, i alla fall för de yngre eleverna, eftersom man ännu inte bör lägga hela ansvaret hos dem. Tills dess att en större vetenskaplig grund kring multitasking och en allmän konsensus existerar kring hur det påverkar hjärnan och därmed eleverna.
Avslutningsvis, bör man även ta hänsyn till den massiva påverkan som motion och b.la. musicerande har på hjärnan.
För att förbättra elevernas prestationer i skolan, måste ett flertal faktorer räknas in och inlärningssättet ändras på olika sätt. Detta ställer både krav på lärare och politiker, som faktiskt är de som styr framtidens ungdomar beroende på hur väl man presterar i sin skolgång. Den svenska skolledningen måste ta till sig av de bevis som tagits fram av flera års forskning . Det finns dock många olika sätt att se på problemet och hur man ska förbättra arbetsminnet hos barn och ungdomar.
Forskaren Torkel Klingberg poängterar att det viktigaste man måste veta är att hjärnan är formbar. Att ta del av och anpassa undervisningen utifrån hjärnforskning är a och o för att förbättra . Det går att förbättra arbetsminnet, vilket är extremt relevant när man undervisar i skolan. Att arbeta upp detta minne, ger resultat i koncentrationen hos barnen, så man kan få ut så mycket som möjligt av undervisningen.
I det nutida samhället, är informationskanalerna många fler än tidigare. Det finns dock en delad åsikt om multitasking är bra eller inte för koncentrationen och arbetsminnet. En syn på multitasking, är att människor tränar upp arbetsminnet genom att göra en massa saker samtidigt. Man lär sig koncentrera sig på flera saker samtidigt och ta in intryck från många olika håll. Andra tycker dock att mulitasking stör vår intellektuella förmåga. Effektiviteten försämras och man är alltid redo för att bli avbruten. Avbrotten gör att man efter en längre tid blir sämre på att koncentrera sig och personen får lägre IQ.
Peter Gärdenfors menar att berättelser är grunden till inlärning och att man måste kombinera informell och formell undervisning. Han förklarar även skillnaden mellan inre motivation och yttre motivation. Där den yttre motivationen är belöningar utifrån tex betyg. Om skolan arbetar för mycket med yttre motivation, så kan man döda den inre motivationen, vilket kan ge motsatt effekt.
Enligt det biologiska perspektivet och dokumentären ”En hjärnas födelse och död” är hjärnforskning något extremt väsentligt att ha i åtanke när man formar studieplaner och inlärningstekniker. Olika delar i hjärnan styr olika beteenden och delar av minnet. Hur man lär in, påverkar i vilket del av hjärnan den nya inlärningen bevaras i. Man måste till exempel ta hänsyn för hur pass utvecklad hjärnan är, vilken hjärnhalva som används och hur den stimulusdrivna uppmarksamheten som finns i alla människor gör att det oftast är svårt att multitaska.
För att sammanfatta alla dessa perspektiv, så skulle jag själv ge Jan Björklund några råd för att förbättra arbetsminnet och koncentrationen hos eleverna. Man måste fokusera på HUR inlärningen ska se, lika mycket som vad som ska läras in. Hjärnan är så otroligt komplex och utvecklas i olika steg. Ett barns hjärna är inte kapabel att ta in lika mycket information som senare ska lagras i arbetsminnet och en tonårshjärna tänker inte på risker, utan impulsbeslut är inte ovanligt. Skolan måste anpassa undervisningen, variera med yttre och inre motivation. Fokusen ska inte ligga i vilket betyg man får, utan att man ska tycka det är roligt att lära sig.
Om elever ska lära sig multitaska eller inte, det är en fråga som är svår att besvara. Dock är det mycket individuellt, hos vissa hjälper det arbetsminnet, men hos andra så gör det att man förlorar 10% av sin IQ.
Man kan i alla fall dra slutsatsen att skolan behöver ta del av den hjärnforskning som finns och utvecklas utifrån detta.
Vilka råd skulle du ge vår utbildningsminister Jan Björklund om hur den svenska skolan bör utformas utifrån den kunskap som du har tillägnat dig om hjärnan? Ta hänsyn till följande källor när du ger dina råd: Filmen “En hjärnas födelse och död”, kapitlet om hjärnan samt de tre artiklarna om hjärnforskning som ni har läst.
Vad som behöver förbättras inom utbildningen är inte så mycket utbildningen som hur man får kunskapen att nå fram. För att åstadkomma detta måste man ta hänsyn till en del av den hjärnforskning som finns och använda sig av de delar som kan bidra till att stimulera de delar av hjärnan som är aktiva vid inlärning.
Utifrån videoklippen från ”Hjärnans födelse och död” får vi reda på att ett av de största hindren för inlärning är det som på senare tid blivit känt som multi-tasking; att göra flera saker samtidigt. I skolan kan detta innebära småsaker som att man pratar för mycket under lektionen och intalar sig att man förstår allting, men också så pass stora saker som att man har för många bollar i luften-för mycket lektioner. Stressten som man utsätts för blir oerhört stor och långvarig, vilket leder till att hjärnans utveckling försämras. Så vill man ha en utbildning där elever lär sig mycket kan det vara en lösning att man drar ner på antalet lektioner under en vecka. Detta fungerar dock såklart inte i verkligheten då utbildningen skulle förlängas med flera år vilket skulle kosta staten multum i skattepengar. En mer ekonomisk lösning skulle dock kunna vara att strukturera utbildningen på ett sådant vis att eleverna kan lägga majoriteten av sin fokus på en sak i taget, tex genom att lägga prov och inlämningar mer utspritt och anpassa utbildningen därefter.
Vad man också får reda på i filmen är att en del aktiviteter kan hjälpa till att göra hjärnan mer aktiv, såsom att spela musik och motionera. En utökning av idrott och musikutbildning i skolan kan därmed vara en mycket lönsam investering, som på lång sikt leder till bättre resultat i skolan.
Man kan även ta hjälp av neurovetenskap när man tittar på hur skolan ska kunna förbättras. I artikeln ”Hjärnforskare vill att skolan ska tänka om” understryks dennas betydelse, inte bara för att identifiera problemen utan även för att försöka lösa dem. Att hjärnan går att träna upp är idag känt, och genom att upptäcka somliga elevers brister i tidiga år kan man med en balanserad pedagogik träna bort dessa. Det är här viktigt att skilja på det klassiska ”släpp allt”-uttrycket ”du är den du är” och ” du kan mer än du kan”. Återigen läggs fokus på att inte multi-taska och att småsaker som repetition har stor betydelse för hjärnans inlärning.
Även i artikeln ”att skapa mönster och lust att lära finner vi en mycket viktig faktor för inlärandet-inre motivation(intresse). Här poängteras att denna måste lyftas fram mycket mer för att överträffa den yttre motivationen som präglar skolan idag. Då denna består av belöningar och bestraffningar som i många avseenden kan liknas med beteende-perspektivet, så leder det till att eleverna blir manipulerade snarare än motiverade att prestera och lära sig. Att skapa en närmare relation till läraren och göra undervisningen roligare kan därmed öka den inre motivationen hos elever och resultera i bättre utbildning. Även samarbete mellan elever för att samtliga ska förstå hur man löser de problem som läggs fram framhäver förbättrade resultat.
Att begränsa tillgången till social kommunikation under studietid kan också vara ett sätt att förbättra resultaten. Med dagens tekniska föremål är vi medvetna om att vi kan nås precis när som helst, och blir ibland distraherad av det. Hur många gånger har man inte pluggat dagen innan ett prov och blivit avbruten när telefonen ringer? Irritationen växer, samtidigt som den information man desperat försöker häfta fast i hjärnan långsamt tynar bort. Det är viktigt att man kan fokusera på en sak i taget för att på bästa sätt förstå det.
Sammanfattningsvis kan sägas att det finns mycket som kan göras för att förbättra resultaten hos svenska elever. En del saker är väldigt simpla, som att öka musik- och idrottsundervisning på skolorna. Andra är mer komplicerade, tex då man ämnar minska stress och yttre påfrestningar. Här krävs en hel omstrukturering av skolan som vi känner till den, och det är ytterst tveksamt att detta skulle ske. Att mindre reformer görs är dock troligt för att minska dessa faktorer, och gradvis kan det leda till ett roligare och mindre stressfyllt inlärande.
Det många avfärdar som trams eller flum bör tas på största allvar. Neurovetenskapen – tät sammanlänkad med pedagogik och psykologi – är enormt viktig för att förstå hur vi ska forma utbildningen för att optimera inlärningen.
Hjärncellerna kommunicerar med varandra genom axoner (nervtrådar). Dessa nervbanor förstärks eller försvinner beroende på hur aktiva de är. Hjärnforskarna menar att hjärnan är en muskel som behöver ständig träning för att hålla sig i trim. Det gäller att börja tidigt för starkare kopplingar och en mer välutvecklad hjärna. Upp till åtta års ålder kan hjärnan påverkas rent fysiskt av inlärning. Läsa, skriva och musik optimerar hjärnans kapacitet. Sådan träning gör bland annat att man får lättare att koncentrera sig och underlättar i vardagen. Därför bör man jobba mycket med läsning, skrift och musikaliska aktiviteter redan från sexårs.
Det gäller att agera snabbt, lägga märke till inlärningssvårigheter innan individen förlorat värdefull skoltid. När dessa barn väl är hittade gäller det att ha bra metoder för att hjälpa dem. Här är det viktigt att vara påläst om neurovetenskap för att kunna anlägga ett framgångsrikt pedagogiskt och psykologiskt perspektiv. Ett exempel på detta är vitsen med att känna till hjärnans utveckling och de faser den går igenom. Detta kan underlätta för både lärare och föräldrar när det kommer till att förstå problemet och hitta en lösning på det.
Arbetsklimatet i skolan är väldigt viktigt, inte minst för att motverka stress. Lugn och utmaningar för arbetsminnet är bra. Det gäller att reducera distraktioner och multitasking.
Effektiviteten halveras när vi växlar mellan många olika aktiviteter, så kallad multitasking. De ständiga avbrotten, vilka tyvärr utgör en del av den moderna vardagen, gör att dagens unga inte tränar upp uthålligheten och uppmärksamheten i hjärnan. De blir således dåliga på att koncentrera sig på samma sak under en längre tid. Som sagt: hjärnan är formbar genom träning, som vilken muskel som helst.
Därför bör vi begränsa antalet sociala medier/informationskanaler i skolan. Man borde även införa träning av uppmärksamhet och arbetsminne som en punkt på schemat. Det skulle göra dagens elever, det vill säga morgondagens arbetare, bättre rustade att hantera den dagliga strömmen av information.
Genom berättelser sätts kunskapen i ett sammanhang vilket gör den lättare att förstå, lära in och komma ihåg. Det skapar sammanhang, mönster och associationer som hjälper hjärnan att ta in information och behålla den. Hur då? Genom att barnen inte tappar nyfikenheten och koncentrationen, genom att de får något att hänga upp kunskaperna på, genom att människan har lätt att se världen genom berättelser. De får helt enkelt möjlighet att visualisera och relatera till det de lär sig. Man når därför bättre fram till eleverna om man lär ut genom berättelser. Berättelser kan även ge svar på den viktiga – och tyvärr vanliga frågan – vad är syftet med att lära sig det här?
Man utgår helt enkelt från eleverna själva vid utformningen av undervisningen, vilket borde vara en självklarhet. Motivation och förståelse är kunskapens stöttande grundpelare. I dagens skolsystem hotas den inre motivationen – nyfikenhet och lust att lära – att dö ut på grund av betyg, belöningar och bestraffningar. För motivationen är det viktigt att man gillar undervisningen, men också att den är på gränsen till vad man klarar av. Det ökar ens mentala förmåga då det stimulerar hjärnmuskeln.
Vi bör bli bättre på att analysera en ung elev i ett tidigt stadie. Den huvudsakliga skillnaden är väl att vi måste bli bättre på att ta vara på den potential som finns i de svenska skolorna. Att elever som har möjligheten att kunna bygga upp ett stort arbetsminne t.ex. bör få bli informerade om det så att de själva utifrån det kan göra en bedömning över hur de vill disponera sin skoltid och vad de vill sätta upp för mål. Tydligen kan vi även hjälpa svagare elever att uppnå högre nivåer ifall vi tidigt finner eleverna och åtgärdar problemet. Med andra ord pratar jag om att höja snitt nivån genom att analysera samtliga svenska elever i ett tidigt skede och sedan forma deras utbildning efter det.
Detta skulle troligtvis aldrig bli godkänt i ett land som Sverige där vi kräver att samtliga medborgare ska ha samma utgångspunkt. Faktum är att vi måste inse att vi är alla olika och att detta arbetssätt skulle lyfta alla elever, inte till samma nivå, men det skulle höja snittet.
En viktig grej är uppenbarligen att lära eleverna att fokusera. Att kunna fördjupa sig i någonting samt att vara koncentrerad och på så vis göra det riktigt bra. Detta anses inte var möjligt då datorer och mobiler är involverade i bilden. Det är jätte bra att eleverna får tillgång till teknologisk utrustning eftersom det spelar en viktig del av den värld vi i dag lever i och att de på så vis är oundvikligt. De tekniska föremålen måste dock begränsas i form av spel, internet, hemsidor etc. Ifall vi kunde blocka/förhindra dessa saker på skolans område och att lärare också blir hårdare med att övervaka detta skulle studie nivån nå betydligt högre nivåer. Jag pratar inte om att skära av eleverna ifrån omvärlden utan bara att begränsa deras möjligheter så de kan fokusera.
Utifrån artiklarna är detta de huvudsakliga tipsen jag kan ge dig Jan Björklund. Sen är det självklart viktigt att man fortsätter att jobba mot droger/alkohol och olämpliga mediciner då de kan leda till att vi förstör kroppen och de möjligheter vi har till att lära oss nytt samt förbättra oss. Men jag trodde att detta var underförstått…
Till Jan Björklund!
Det är inte direkt ett problem med utbildningen i skolan, men den kan göras bättre så att vi lär oss mer.
Hur gör man inlärningen bättre? Enligt artiklarna samt filmen ”En hjärnas liv och död” så bygger information som är lätt att minnas på att vi känner att vi verkligen vill lära oss det. Det bygger på att vi känner en lust att lära oss, samt att vi absolut inte får känna oss tvingade och stressade när vi läser det, då går majoriteten av kunskapen miste. Denna inlärning som bygger på lust och vilja kallas för inre motivation.
I dagens skola styrs vi mycket av motsatsen till inre motivation, den yttre motivationen, som istället bygger på ett belöningssystem. Alltså att vi måste ta in information för att få en belöning, för mig är denna belöning oftast betyg. Den yttre motivation bygger alltså på att vi måste lära oss för att uppnå något, inte för att vi vill. Av egen erfarenhet så minns jag information mycket bättre ifall jag känner att jag tycker om och vill lära mig det jag läser, medan när jag lär mig bara för att klara ett prov så är det lätt hänt att jag glömmer mycket av texten eftersom den inte säger mig något intressant, jag tvingar bara mig själv och tänker inte lika klart.
Multitasking har vi mycket av i skolan dessutom, vilket medför både positiva och negativa effekter beroende på individ. Vissa är väldigt bra på att ”multitaska”, och andra fokuserar hellre på en sak i taget. Detta är inget som Jan kan ändra på eftersom det är vår personlighet som bestämmer hur vi ska studera och göra studieplaner för att bli klara med våra skolarbeten i tid. Till denna kategori vill jag även lägga till behandlingen av sociala medier och stress. Båda dessa är också högst personliga, ifall vi väljer att distraheras av sociala medier eller inte, eller ifall vi studerar tillräckligt för att inte känna stress.
Sammanfattningsvis så bör vår utbildningsminister se till så att skolan inte bara handlar om yttre motivation, utan att vi faktiskt lär oss något på kuppen utan att behöva tvinga i oss informationen. Med detta menar jag inte att skolan ska bli något slags dagis, men att lektionerna är mer stimulerande och uppbyggda på ett sätt som resulterar i att vi lär oss något utan att bara sitta och läsa. Till exempel skulle vi kunna ta efter de asiatiska skolorna där lektionerna bygger mer på problemlösning och stimulerande analytisk diskussion, snarare än långtråkig inlärning på ett sätt som inte alls stimulerar en elevs hjärna. Gör skolan mer anpassad till eleverna och mindre till arbetsmarknaden, dit når vi ändå ifall vi tagit åt oss majoriteten av kunskaperna i skolan genom ett bra inlärningssätt!
Hjärnan är plastisk, det vill säga formbar. Detta är något som utbildningsminister Jan Björklund måste ta hänsyn till när han utformar utbildningssystemet. Till att börja med när det gäller det biologiska perspektivet bör skolidrott och kosten vara i fokus eftersom det är två externa faktorer i skolmiljön som påverkar inlärningsförmågan hos elever. Genom att aktivt sporta producerar hjärnan mer dopamin och endorfiner som fungerar som lyckosubstanser som ger lust, ork och motverkar stress. Därmed blir det lättare för eleverna att prestera bra och fokusera eftersom deras stresshalt reduceras. Även bra kost är viktig eftersom det annars kan leda till serotoninbrist. Maten bör vara omega 3 och 6 rik samt innehålla mycket D-vitamin för att gynna hjärnan samt motverka stress, trötthet och depressioner. Detta eftersom långvarig stress påverkar hjärnans minnes- och arbetsförmåga drastiskt.
Skolan bör även fokusera på musikundervisningen. Barnen borde lära sig att spela instrument i skolan därför att hjärnan stimuleras och förbättras genom musikalisk aktiv träning. Barns otroliga inlärningspotential bör därmed utnyttjas mer i det svenska skolsystemet. Det viktigaste är även att eleverna, lärarna och föräldrarna får lära sig mer om hur hjärnan fungerar. Genom att öka sin förståelse för hjärnans utveckling blir det lättare för eleverna själva och lärarna att veta hur omgivningen ska vara för att eleven ska lära sig bäst och mest. När elever får lära sig själv om deras inlärningsteknik kommer de kunna utveckla och effektivisera sina pluggmetoder. Detta kan genomföras genom att införa temadagar eller obligatorisk föreläsning om psykologi.
Även en lagom nivå på utmaningar och ständig stimulans kan hålla hjärnan i form. Genom att träna upp arbetsminnet, förmågan att läsa, räkna och analysera blir det lättare för eleverna att lära sig saker i skolan. Därmed bör tiden i skolan läggas på att öva just den analytiska förmågan för att sedan testa den på ett traditionellt skriftligt prov. Detta därför att när man skriver förhand kommer man ihåg det bättre eftersom flera sinnen är aktiverade tillsammans med flera delar av hjärnan såsom motorik, minnet etcetera. Skolan måste bli mer allsidig där olika sinnen aktiveras på olika sätt, exempelvis varva föreläsningar med visuell inlärning, känsel, smak och lukt. Detta kan uppnås genom att varva traditionell undervisning med kurslitteratur tillsammans med it och datorspel där man tränar strategi och logik. På så vis blir det lättare att minnas för elever eftersom de kan associera fakta med en känsla eller intryck. Samtidigt skulle detta vara gynnsamt i den svenska skolan eftersom alla individers inlärningsförmåga är så pass olika. Genom att varva och kombinera flera olika studietekniker ökar chansen för att alla elever ska hitta sitt egna sätt att lära sig mest. Detta istället för att enbart använda traditionella föreläsningar eller grupparbeten som kan bli väldigt monotont och tråkigt för studenterna.
Som filmen ”En hjärnas födelse och död” nämner har trender i dagens skolsystem utvecklats till att öka informationsflödet tillsammans med multitasking och externa distraktioner i skolmiljön. Vårt arbetsminne och dess kapacitet äts upp av distraktion och multitasking eftersom hjärnan lägger märke till irrelevant information från stökig miljö som gör det svårare att fokusera. Detta måste reformeras av Björklund för att ungdomar inte ska distraheras och minska sina chanser att arbeta effektivt, minnas och lära sig nya saker. Reformer krävs där skolmiljön blir mer stimulerande och lugn för ungdomar så att de inte distraheras av lockelser runtomkring. Om distraktioner finns nära till hands såsom mobiler och Facebook blir det svårt för eleverna att koncentrera sig vilket missgynnar deras inlärningsprocess. Utan detta blir det lättare att göra en sak i taget och fokusera på och lära sig det fullhjärtat.
Vidare borde lärarna i skolan koncentrera sig mer på att införa emotionella engagemang i skolarbetet därför då kommer det fastna i elevernas episodiska minne, en del av långtidsminnet som lagrar informationen en längre tid. Genom att införa mentala associationer och få eleverna att uppleva känslor när de är i skolan kommer de minnas allting mer. Vidare borde utbildningen fokusera på att sätta fakta i ett större sammanhang där man kan koppla ihop olika kunskaper med varandra och dra paralleller. Detta har forskare uppmuntrat, att lärarna ska utforma informationen som en slags berättelse eller saga eftersom fakta sätts i en större kontext som gör det lättare att lagra i hjärnan.
Om skolan kan arbeta mer med inre motivation (lust och nyfikenhet) istället för det yttre (belöningar i form av betyg) kommer fokus hos eleverna även ändras till att bli mer motiverade och hungra efter lärdom snarare än bra betyg. Låt eleverna ha eget kontroll över sitt lärande, få arbeta med problemlösning utan att få det rätta svaret direkt av läraren. Istället borde eleverna få försöka själv först, misslyckas och därigenom lära sig av sina misstag och repetera allting igen. Repetition är en viktig del av skolan därför det är inte endast kunskapens moder utan även minnets moder. Utan repetition minns vi bara ca 20 procent av den ursprungliga kunskapen, hävdar forskare. Därför bör mer lektionstid läggas till repetition eftersom det då hamnar i det semantiska minnet, vilket är en del av långtidsminnet.
Sammanfattningsvis bör Björklund lyssna på följande råd: hjärnan är formbar och därför bör undervisningen ta hänsyn till detta. Undvik multitasking i skolmiljön, inför obligatorisk psykologi-utbildning, arbeta mer med inre motivation, införa emotionella engagemang och berättelseteknik i skolan och varva undervisningen på olika sätt för att anspela på alla sinnen. Andra externa faktorer som Jan bör ta hänsyn till är att fokusera på kosten i skolan, skapa en mer harmonisk och lugn skolmiljö för att göra det lättare för eleverna att fokusera samt utveckla idrott- och musik undervisningen.
Vilka råd skulle du ge vår utbildningsminister Jan Björklund om hur den svenska skolan bör utformas utifrån den kunskap som du har tillägnat dig om hjärnan? Ta hänsyn till följande källor när du ger dina råd: Filmen “En hjärnas födelse och död”, kapitlet om hjärnan samt de tre artiklarna om hjärnforskning som ni har läst.
Till att börja med behöver utbildningsminister (förhoppningsvis åter igen) höra att det är den inre motivationen som gör att elever lär sig och tar in information på ett bra sätt. Enligt artiklarna samt filmen ”En hjärnas liv och död” lär vi oss ett tydligt samband mellan lusten att lära sig och hur det fastnar i minnet. Det är denna lust för att lära som kallas inre motivation.
Utöver detta är det även viktigt att belysa värdet av kunskapen att hjärnan är formbar.
Det är främst genom dessa faktorer som Jan Björklund bör utforma skolsystem efter. Genom att ständigt ha i åtanke att hjärnan kan formas kan är det därför av största vikt att börja göra ändringar i hur skolan är utformad snarast möjligt. Att lärandet bör styras av vad som är mest effektivt är naturligt. Det är därför viktigt att Jan björklund läser in sig i ämnet om hur hjärnan fungerar för att utefter detta skapa ett välnyanserat och välanpassat skolsystem till hur forskning visar att hjärnan tar in kunskap bäst.
Ett exempel på vad som kan åtgärdas i det tidiga stadiet är att ge ökad tid för musikundervisning i skolan. Redan på dagis bör barn utsättas för musik i enkla former då detta är väldigt stimulerande för hjärnan och då främst arbetsminnet. Genom att uttnyttja barns mycket goda inlärningsförmåga kan man göra stora framsteg ur det långa perspektivet genom att försöka att stimulera barnens hjärnor i tidig ålder, och ett oskyldigt och roligt sätt att genomföra detta på kan då förslagsvis vara genom musik.
Efter att ha läst artiklarna och sett filmen dras även tankarna till hur mycket vi använder oss utav multitasking i skolan. Detta stör hjärnans inlärningsförmåga och det kan vara ett klokt förslag att försöka att begränsa elevers användning av datorer, smartphones, ipads etc.
Skolan bör därför formas utifrån den inre motivationen. Alltså ta i hänsyn vad eleverna känner är det bästa tillvägagångssättet. Skolverkets mål är aldrig helt specifika och det går ofta att uppnå målen på många olika sätt vilket leder till att ämnen och lärandet kan elevanpassas ytterligare. Detta skulle medföra att elever vill lära sig och därför kommer kunskapen att stanna kvar, tillskillnad från när vi lär oss genom den yttre motivationen vilket är betyg.
Försök att ha dessa tips i åtanke herr Björklund.
Hej Jan Björklund,
Jag skriver till dig angående behovet att förbättra dagens utbildning. Det är väldigt viktigt då dagens ungdomar och barn är vår framtid. Precis som Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, anser borde man koppla ihop vårt vetenskap om neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationstekologi för att kunna få ett så effektivt resultat som möjligt. Vidare berättar Klingberg vikten att upptäcka svårigheter så som ADHD och dyslexi i en så tidig ålder som möjligt, då man kan jobba med arbetsminnet hos dem – då svårigheten är starkt kopplad till diagnoserna. Detta är väldigt viktigt då man kan jobba med eleven på en individuell nivå. Sätta upp mål och tekniker för att förbättras. För att förbättra arbetsminnet på ett så effektivt sätt som möjligt, för alla elever, är det nödvändigt att förbättra arbetsron.
Multitasking är något som Hugo Lagercrantz, som jobbar med hjärnutveckling, anser förvirrar vår hjärna och därför försvårar inlärning. I artikeln ”Mitt i floden av intryck” pratar Hugo Lagercrantz om hur hjärnan inte kan organisera all information vid multitasking. För att skapa en djupare förståelse och för att hjärnan ska klara av att registrera intryck på ett så effektivt sätt som möjligt bör man jobba med en sak i taget, inte mulitaska. Detta är något skolverket måste sträva mot. Koppla bort så mycket ”onödiga” faktorer som inte håller sig till ämnet. Förvirra inte eleverna, utan hjälp med dem att fokusera. Igen ser vi vikten av en bra arbetsro. Skrik, mobiltelefoner som ringer, facebook etc är bara medel som kommer försämra vårt fokus, och det blir svårare för hjärnan att organisera in alla intryck. Med andra ord, varje gång en mobil ringer störs koncentration och sitt fokus är inte på skolarbetet – vilket bidrar till förvirring för hjärnan. Om inflytandet av sociala medel och omgivningen fortsätter kommer nästa generations arbetsminne inte bli tränat på samma sätt, och därför inte kunna bli den smartaste generationen, menar David Meyer.
Som jag nämnt tidigare är det viktigt att se över vår vetenskap, och överlappa olika slags vetenskaper, då de går hand i hand. Ett exempel är psykologi och pedagogik. Det är nödvändigt att veta hur människan fungerar för att kunna vara så pedagogisk som möjligt. Pedagogik är viktigt när det kommer till skolan. Man måste vara pedagogisk för att få eleverna att förstå, samt att undervisa på ett roligt och intressant sätt. Är det inte intressant kommer eleverna inte bli motiverade på samma sätt. Variera undervisningen för att eleverna ska vara engagerade.
Den kunskap vi idag får i skolan ifrån grundskolan till universitet är inte det som är problemet med det nuvarande systemet utan sättet det ”presenteras” i för att få kunskapen att nå ut till eleverna. För att kunna optimera hjärnans inlärningsförmåga och få eleverna att ta till sig informationen som varje dag överöses dem så måste vi på ett bättre sätt stimulera de delar av hjärnan som vi, eleverna, använder och som är aktiva under inlärning.
Neurovetenskap kan användas när man granskar hur skolan ska förbättras. Det är framförallt hjälpligt när man ska identifiera och försöka hitta lösningar på problem eller hinder. Då har den en väsentlig roll att hjälpa elever och lärare att i tidiga stadier finna elever svagheter, om de har några, och sedan skapa en individuell pedagogisk plan/lösning till dessa för att arbeta bort dem.
Samtidigt är det otroligt viktig att faktiskt öka elevernas motivation och intresse för utbildningen de får. Detta beskrivs i artikeln ”Att skapa mönster och lust att lära” och lägger vikt på elevernas inre-motivation. Det finns alltför många idag som saknar intresset och motivationen för vad de får lära sig i skolan och blir på så sätt omotiverad till att lägga ner den tid och möda som krävs för att nå de höga betygen. Skolan idag utgår ifrån ett system som faktiskt kan beskrivas väldigt bra utifrån beteendeperspektivet. Om man pluggar får man bra betyg(positiv förstärkning) och om du inte gör det får du dåliga betyg(aversiv förstärkning). Med andra ord belönas de som trots att de är ointresserade pluggar med bar betyg medan de som kanske saknar självdisciplinen att göra det istället får betyg som hindrar dem från framtida drömmar. Denna modell anser jag varken vara motiverande eller engagera eleven i sitt lärande. Istället för att använda oss av så primitiva metoder som straff måste vi istället engagera eleverna i sin egen utbildning. Ge eleverna större frihet att vara med och utforma sin egen utbildning genom närmare relationer med lärare och pedagoger samtidigt som man försöker att göra undervisningen roligare. Det är även viktigt att framhäva samarbete och arbete mellan eleverna vilka tillsammans kan hjälpa varandra att lösa olika problem och stimulera deras utveckling.
I videoklippet ”Hjärnans födelse och död” får vi även reda på att ett av nutidens största undervisningsproblem är s.k. multitasking. Lärare håller på med många svåra genomgångar samtidigt som det förekommer prat i klassrummet, mobilen ringer i fickan och du får ett meddelande på facebook. Stressen som läggs på hjärnan under alla dessa intryck blir långvarig och oerhört stor vilket motverkar hjärnans utveckling. En stor del av detta problem är de social medier som vi inte ens tänker på. De är en stor distraktion och för att främja elevernas uppmärksamhet skulle ett avreglerande av dessa i skolan kunna främja elevernas inlärning.
Några andra viktiga faktorer för att främja inlärning är motion och musik. Genom att införa fler lektioner av dessa två ämnen så skulle det kunna bli en klar förbättring av uppmärksamheten på lektionerna bland eleverna då de får utlopp för sin energi och kreativa sinnen.
Hej Jan,
Den svenska skolan behöver tydligen några förändringar. Den viktigaste som jag själv anser skulle vara extremt betydelsefull är att man tar bort datorer från undervisningen. Datorer och Internet skadar lärandet mer än vad det bidrar positivt till lärande. Vi använder datorerna för att titta på vissa filmer eller läsa artiklar/dokument, men för oss ungdomar, som befinner oss i en väldigt tidig fas av vår hjärn-utveckling, där det finns så mycket annat på Internet än det som är nyttigt för oss är det så frestande att logga in på Facebook fast det inte har något med skolan att göra. Man kanske bort förklarar det genom att säga, ”Nej men jag lyssnar på läraren” men det gör man inte, ens fokus och koncentration ligger inte på topp.
Hugo Lagercrantz, som jobbar inom ämnet hjärnutveckling anser att ”Multitasking” kan ibland vara bra, men när man ska lära sig är det viktigt att man är helt fokuserad och inte håller på med något annat. Det kan förstöra koncentrationen. Att vara på Facebook samtidigt som man ska lära sig är inte optimalt alls. Dessutom tror jag att själva sättet att lära ut behövs förbättringar, man ska inte bara använda betyg som motivation, detta kallas ”yttre motivation” utan man måste jobba på att få fram den ”inre motivationen” inom elever. Man vill få fram viljan inom en person, men den måste komma naturligt, och motivationen kan inte komma från någon annan än en själv. Ett sätt att göra detta är att man hittar alla barn som har dyslexi och ADHD och ger individuell hjälp till dem. Torkel Klingberg säger att om man hittar dessa personer kan man jobba med deras arbetsminne och desto tidigare man upptäcker problemen, desto bättre resultat.
Jag tycker att det viktigaste man ska dra nytta av är att få personer som lär ut (lärare och folk som bestämmer hur skolformen ser ut) ska veta hur vår hjärna fungerar. För att uppnå ett så positivt resultat och få oss elever att lära oss så mycket vi kan, måste vi utnyttja hjärna på det bästa möjliga sätt. Arbetsro är en oerhört viktigt faktor, då man lättare kan fokusera och därigenom lära sig mer, därför borde barn, som generellt har svårt att sätta begränsningar på sig själva, inte ha tillgång till facebook eller mobiler. Vi måste kunna sammanlänka det vi vet om neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi för att få den bästa skolan vi kan få. Därför tycker jag också att lärare borde undervisas inom detta område och få ta del av vetenskap angående vår hjärna. Det måste känna till att som ungdomar är vår prefrontalcortex inte färdigutvecklad, vi betyder att vi inte planerar lika mycket, som Torkel Klingberg skriver.
Peter Gärdenfors säger att det är viktigt att man ändrar synen på hur skolan ska se ut, och ett konkret tips har ger är att utgå från elevernas intressen och känslor. Detta kan väcka den inre motivationen om de själva känner ett intresse för att lära sig, eftersom de inte har blivit påtvingade att lära sig något de inte har känslor för.
Till sist tycker jag att du, Jan Björklund, ska komma ihåg detta: Lärare måste bli medvetna om hur barns hjärnor fungerar och de olika faserna den genomgår. Koppla lärande mer till vetenskap inom neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi och genom detta medvetande hittar vi det bästa sättet som vi kan stimulera hjärnan på och därav lära barnen maximalt.
Med vänliga hälsningar,
Jens Jacob Aabel Nordkvist
Brev till Jan Björklund
Hej Jan. Vi behöver vi ändra vår svenska skola. Dagens ungdomar använder ”multitasking” som aldrig förr. Vissa säger att detta är bra andra säger att det är helt fel väg. Vi lever i en tid där forskare kommer på nya idéer varje dag, nu är det dags att ta vara på den information de innehar. Forskarna är inte enade men en stor mängd anser att i vårt nya, moderna samhälle utvecklas hjärnan i snabb fart. Den svenska skolan måste förnyas, den måste anpassas till nuet. Redan i tidig ålder måste vi lära barnen om saker de inte får lära sig i vanliga fall.
Forskare har fått reda på att hjärnan utvecklas från bak till fram. Det sista som utvecklas i hjärnan, vid 20 års ålder, är prefrontal cortex. I prefrontal cortex sitter det som gör att vi kan planera och hantera riskbedömning. Detta måste vi hjälpa svenska barn med att lära sig. I skolan kan man tänka sig att man börjar lära barnen om hur man planerar och hur man tar risker på lektionstid. Det blir något annorlunda jämfört med de vanliga lektionerna och det kan vara väldigt nyttigt för barnen.
I en av artiklarna vi läste, sa Peter Gärdenfors att det är viktigt att man ändrar synen på hur skolan ska se ut, och ett konkret tips han get är att utgå från elevernas intressen och känslor. Det kan hjälpa eleverna att få motivation i skolan, tycker man om något är det lättare att lära sig, för då vill man lära sig. Idag så tvingar vi elever att lära sig vissa saker, men redan i tidig ålder kan eleverna ska få göra mer individuella val, bara små steg mot ett nytt skolsystem.
Sammanfattningsvis måste skolan ändra sitt sätt att lära ut och det här kan du, Jan Björklund, ändra tillsammans med det svenska folket. Vi måste få ut den så kallade, inre motivationen som gör att elever lär sig och tar information på ett bra sätt. Utav att ha sett filmen En hjärnas liv och död, lär vi oss att se samband mellan lusten att lära sig och hur det man lär sig fastnar i minnet. Det är det som kallas inre motivation. Dagens skola är mer fokuserad på yttre motivation, till exempel betyg och delvis kanske en press från föräldrar/syskon. För att få mer välutbildade barn som klarar sig genom skolan måste vi vara mer specifika, direkta och hjälpsamma.
Hej Jan,
Jag skriver till dig för att tipsa dig om hur lärandet i skolan skulle kunna förbättras. Mina tips är baserade på forskning om lära, hjärnforskning och undersökning av arbetsminnet och långtidsminnet.
Först och främst tycker jag att det viktigaste är att skolan inte bara formas utifrån vad som är politiskt bäst. Eva-Lotta Hultén skrev i artikeln ”Att skapa mönster och lust att lära” så är det viktigt att få igång elevernas inre motivation, som är baserad på lusten att lära för att man är nyfiken och intresserad, istället för att det bara ska vara baserat på yttre motivation, att vi lär oss bara för att undvika bestraffning eller för att få bra betyg. Problemet är att lärandet är för baserat på den yttre motivationen och då försvinner nyfikenheten och intresset för att lära.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, förklarar i artikeln ”hjärnforskare vill skolan att tänka om” vill att man ska fokusera lärandet på hjärnforskning och psykologi tillsammans, dvs. att vi ska titta på hur hjärnan fungerar när vi lär oss för att upptäcka inlärningssvårigheter tidigt och kunna jobba med att lösa de på ett effektivt sätt. Han menar också att arbetsminnet går att förbättra, så det är ännu viktigare att vi upptäcker det snabbt så vi kan forma hjärnan.
Det är också väldigt viktigt att vi tänker på att inte multitaska. Det går att förbättra arbetsminnet vilket kommer att göra så att ämnen som till exempel matte inte kommer vara så svårt för lika många.
Hoppas du läser mitt brev och tänker på saken.
Ebba
Hej Jan Björklund,
Du har förändrat mycket inom skolan de senaste mandatperioderna men jag anser att utvecklingen inom skolan även måste ta hänsyn till hjärnforskning eftersom detta kan bidra till att höja resultaten i skolan.
Dagisverksamheten i Sverige borde ha obligatorisk nybörjarträning i läs – och skrivkunnighet, detta betyder inte att det ska överta hela dagisverksamheten men det borde i vilket fall vara en del av den. Detta beror på att sådan träning stärker corpus calossum i hjärnan som stärker vår bl.a. associationsförmåga och andra färdigheter som är nyttiga inom arbetslivet. Denna teori stärks av forskning som har gjorts när man jämför analfabeter med de som kan läsa varav analfabeterna hade ett svagare corpus calossum vilket har hämnat dem i arbetslivet.
Grundskolorna i hela Sverige borde införa musikundervisning på tidigt stadium från förskolan och även kommunerna borde skicka ut aktuell information om musikundervisning till barnfamiljerna. Detta beror på att hjärnforskning har visat att barn som spelar ett instrument har mer välutvecklade och stärkta nervtrådar vilket ger dem en fördel inom de flesta områden och därmed bidrar till en mer fördelaktig intelligensnivå.
Lärarutbildningen borde också ha en kurs om hjärnforskning eftersom detta ökar en förståelse för hur de kan stimulera sina elever bättre. Det borde förutom det erbjudas kontinuerliga kurser inom detta eftersom forskningen går fram hela tiden och att repetition är kunskapens moder. Då skulle dessa lärare kunna tänka på att inte ha enformiga lektioner utan att variera dem med klassdiskussioner, studiebesök och lärarledd undervisning. Repetition är också viktigt eftersom det stärker vårt minne och det kan vara värt att ha repetitionslektioner innan man avslutar ett avsnitt så att kunskapen sitter.
Hej Jan Björklund,
Jag skriver till dig i syfte att dra din uppmärksamhet till nya idéer i skolinlärning baserat på hjärnforskning. Under uppväxten som barn och tonåring utvecklas hjärnan mest och det är även då information har lättast för att fastna, men det betyder inte att skolan inte kan stärka denna inlärning ytterligare.
Det vi måste fokusera mest på och ta in ytterligare i skolan är tanken om att hjärnan är formbar och även extra känslig för yttre omständigheter samtidigt som den formas under barndomen och tonåren, enligt Torkel Klingberg. För att använda oss av denna formning så att information fastnar i långtidsminnet ska omgivning vara fördelaktig både i skolan och hemma, omgivingen ska öka stresstålighet och koncentrationsnivå så att hjärnan klarar av mer hårt arbete i framtiden. Repetition är väldigt viktigt för att informationen ska fastna, och gärna regelbunden repetition med planerade tider, detta stärker långtidsminnet vilket är effektivt för studerande elever. Torkel tror på att det är viktigt att koppla ihop varifrån inlärningsproblemen kommer så att det är möjligt att göra förbättringar redan från grunden. Han tror även på att hjärnforskning är en viktig del av inlärningen för att ta vara på elevers uppmärksamhet i hjärnas unga år.
Torkel Klingberg nämndeockså hur det inte är fördelaktigt att hålla igång två arbeten samtidigt men tror inte att det har någon effekt på långtidsminnet, men David Meyer har en teori om hur multitasking försämrar koncentrationen och fokus hos människan, och han påstår att multitasking försämrar förmågan att koncentrera sig och att detta är synligt när vi snabbt byter mellan olika arbetsuppgifter. Då klarar inte hjärnan av att utföra dem lika grundligt och noggrant som om hjärnan bara hade fokuserat på en uppgift.
Hugo Lagerkrantzs teori går ut på att inte påtränga utvecklande hjärnor med alltför mycket intryck och ha en begränsning får den information som blir påträngd utifrån, då detta stör hjärnas naturliga inlärningssystem.
Alltså finns det många teorier om multitasking men om vi skulle utgå från att det i skolan är mer fördelaktigt att inte multitaska så finns det lösningar. Det inte möjligt att hålla alla elever borta från facebook eller andra underhållningssidor när de har en dator framför sig under lektionen eftersom det skulle ställa orealistiska krav på läraren men skolan kan informera om de effekterna multitasking har och även förstärka elevernas eget intresse under lektionstid för att locka fram den lust som redan finns att stimulera våra hjärnor, som Torkel Klingberg redan påstått. Nya teorier inom hjärnforskning forskas fram jämt och ständigt, men jag tror att det är viktigt att elever får information om den effekten olika teorier bevisar så att de kan förstå att multitasking kan ha en negativ effekt i långvariga sammanhang. I filmen visade de en man som skulle sätta ihop ett reportage och sedan fick en annan uppgift att göra samtidigt, samtidigt som han befann sig i en stressig kontorsmiljö där telefonsamtal och diskussioner på gick. Han fick du uppleva multitasking under stress, vilket Torkel menar har en negativ effekt jämfört med om man väljer själv att utföra fler arbeten samtidigt då det är under mer kontrollerade former och hjärnans arbetsminne kan fungera normalt.
Jag föreslår även att du tar hänsyn till Peter Gärdenfors teorier om hjärnans inlärningsvägar, vilket går ut på att använda sig av elevernas redan existerande inre motivation och inte utrota den med belöningssystem som fungerar som yttre motivation. Ett stort fokus i Gärdenfors teorier är sammanhanget, man lär sig bäst utifrån att koppla ihop saker med varandra. För att statuera exempel nämner han berättelser som inlärningsmetod, eller problemlösning där man gör fel och lär sig utifrån det. Han uttrycker att skolan ska bli mer personlig för eleverna eftersom de då kommer att stimuleras ytterligare och lära sig mer, ett koncept jag tror är ganska lätt att utföra i skolan; mer diskussioner, vardagliga situationer i klassrummen, och framförallt så är nyckeln till elevernas framgång i inlärning intresseväckande lärare.
Hej Jan Björklund!
Kognitiv neurovetenskap, pedagogik, psykologi och informationsteknik. Fyra nyckelord för att förbättra skolutbildningen. Den svenska skolutbildningen som existerar i dagsläget tycker jag är förvånansvärt bra jämfört om man jämför med utbildningar världen över, men bra kan alltid bli bättre. Anledningen till varför jag skriver till dig är för att jag har förslag på hur den nuvarande utbildningen kan förbättras med hjälp av kognitiv neurovetenskap, pedagogik, psykologi och informationsteknik. Kunskap om hur hjärnan fungerar är otroligt viktigt eftersom hjärnan är en central del i allt vi gör, hur vi beter oss och hur vi lär oss. Därför bör utbildningen förbättras med hjälp av den kunskap som finns.
Hjärnan är en muskel och precis som alla andra muskler kan man träna hjärnan. Hjärnan kan tränas för att formas och utvecklas. Hjärncellerna i hjärnan är ihopkopplade med nervtrådar, axoner, och via dessa axoner skickas signaler. Allt ifrån att tänka till att utföra en idrott är beroende av dessa signaler. Nervbanor förstärks (signalen skickas snabbare) eller försvagas beroende på hur mycket de används. Desto mer träning hjärnan får desto fler aktiva nervbanor skapas vilket resulterar i en mer välutvecklad hjärna. Hur kan man då dra nytta av denna kunskap i utbildningen? Det gäller att börja tidigt med att träna hjärnan och att aktivt hålla igång den. Idrott, musicerande och problemlösning är bara några av alla de saker som utvecklar vår hjärna. Det skapar nya nervbanor och underhåller aktivt de hjärnbanor som redan finns. För att förbättra utbildningen kan man därför införa mer idrott, musik och problemlösning på schemat. Införandet av mer idrott och musik på schemat skulle inte bara leda till att nya nervtrådar skapas, det skulle även utveckla vårt arbetsminne.
Arbetsminnet är en viktig del av vår hjärna eftersom det hjälper oss att komma ihåg instruktioner om vad vi ska göra härnäst. Arbetsminnet är även en viktig funktion för de kognitiva funktioner så som koncentrationsförmåga och problemlösning. Enligt artikeln ”Hjärnforskare vill att skolan ska tänka om” framkommer det att konditionsträning inte bara är bra för hälsan utan även att det förstärker och utvecklar arbetsminnet. Ett tips till dig Jan Björklund är därför att införa mer idrott på schemat eftersom det förbättrar elevernas koncentrationsförmåga och problemlösningsförmåga. När man idrottar frigörs också endorfiner vilket leder till en lustkänsla. Enligt Watsons teorier som grundar sig på att vi människor förknippar olika saker med varandra skulle detta leda till att lustkänslan förknippas med idrotten som i sin tur förknippas med skolan. Detta förstärker den inre motivationen som grundar sig i lusten att lära och nyfikenhet.
I artikeln ”Att skapa mönster och lusten att lära” hävdar Gärdenfors att vår lust att lära är beroende av två olika faktorer, den inre och den yttre. Den inre motivationen handlar om nyfikenheten och lusten för att lära. Den yttre motivationen är drivkraften efter belöningar och motivationen att undvika bestraffningar. Detta kan kopplas till Skinners teorier som grundar sig på att ett beteende som belönas förstärks. Bra prestationer i skolan och bra resultat måste belönas för att den yttre motivationen ska finnas kvar. För att förbättra utbildningen är det viktigt att lärarna får kunskap om hur den yttre och den inre motivationen samspelar samt hur de ska anpassa undervisningen utefter detta.
I filmen ”En hjärnas födelse och död” beskrivs det att hjärnans olika delar utvecklas olika snabb. Hjärnan befinner sig i olika utvecklingsstadier beroende på hur gammal man är. Det resulterar i att människor i olika åldrar tänker och resonerar olika baserat på hur långt deras hjärna har kommit i utvecklingen. Ett exempel på detta är att tonårshjärnans prefrontalcortex inte är färdigutvecklat jämfört med en vuxenhjärna. Den outvecklade prefrontalcortes leder till att tonåringar inte planerar för framtiden på samma sätt som en vuxen människa. En sexårings arbetsminne är inte färdigutvecklat vilket kan leda till att sexåringen har svårt att komma ihåg en följd av flera saker. Det är viktigt att lärarna får kunskap om detta och eftersom hjärnan är olika utvecklad i olika åldrar är mitt tips att man ska anpassa utlärningen efter detta.
Mitt sista tips som jag kommer nämna är, minska ”multitaskandet”. Det finns studier som tyder på att multitasking som blir allt vanligare i dagens samhälle inte är gynnsamt för koncentrationsförmågan. Detta finns det dock delade åsikter om. Enligt en av professorerna i artikeln ”Mitt i floden av intryck” ger multitasking negativa resultat för koncentration och inlärning. Multitasking stör nämligen vår intellektuella förmåga och försämrar IQ-värdet med 10 %. För att förbättra utbildningen ska man därför se till att begränsa antalet sinnesintryck och informationskanaler. Hur ska då detta göras? Genom att förbjuda mobiltelefoner på lektioner undviker man att det ringer på lektionerna vilket distraherar eleverna. Ett annat sätt att minska antalet sinnesintryck är att låta eleverna fokusera på en uppgift i taget. När den uppgiften är klar, då kan man ge en ny. Ger man en ny uppgift förtidigt ägnas tankeverksamheten åt båda vilket bidrar till försämrad prestation.
Kära Jan Björklund!
Jag har några förslag på hur skolan i Sverige borde förbättras. Om man utformade den svenska skolan efter det forskningen har lrt oss om lärande kommer skolan att kunna bli mer effektiv och eleverna kunna lära sig mer. Sådana förändringar kan göras redan under förskolenivån, då tidig diagnostisering av ADHD och liknande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar underlättar avsevärt elevens skolgång upp i högre åldrar, vilket Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap har konstaterat. Vidare är det viktigt att minnas att hjärnan är i olika utvecklingsstadier underuppväxtens gång, och man borde anpassa undervisningen efter hur gamla individerna är baserat på vilken utvecklingsfas deras hjärna är i. Man kan till exempel utforma uppgifter för barn som går i lågstadiet som spel, man utför en instruktion och får därefter nästa när man klarat den första. Detta lär både roa barnen och göra det lättare för dem att följa instruktioner. Man kan vidare försöka se till att anpassa tonåringarnas undervisning genom att utnyttja deras känsliga belöningssystem och därigenom göra starkare och varaktigare intryck. Hoppa Bungy-jump på en fysiklektion kanske? Det må vara för dyrt och folk kan ju ha höjdskräck men sådana upplevelser skapar minnen för livet, och kan man utnyttja det i undervisningen har man en skola med engagerade elever som minns vad de lärt sig.
Något annat som kan vara värt att ta i åtanke är att även om datorer i skolan medför fördelar som stavningskoll för dyslektiker, och ett obegränsat flöde av information, så medför det även nackdelar. Den amerikanska professorn David Meyer har pratat av de negativa effekterna av multitasking, och hävdar att man halverar effektiviteten när man växlar mellan olika aktiviteter. Att uppfinna en lösning på detta problem skulle förmodligen också förbättra den svenska skolan.
Det som du har gjort genom att införa det nya betygsystemet och gymnasiereformen är att öka den yttre motivationen för elever att lära sig saker och besitta ny kunskap, men på grund av detta har du gjort avkall på den inre motivationen, vilken är den viktigaste för att eleven ska behålla sina nyförvärvade kunskaper så länge som möjligt. Det är viktigt att göra så att eleven ser ett egenvärde i att lära sig och besitta nya kunskaper, det kommer göra att eleven har lättare att minnas det den lärt sig. Detta är något som Per Gärdenfors, professor i kognitiv vetenskap betonar.
För så effektiv inlärning som möjligt bör man tillföra ett sammanhang till informationen, och på så sätt använda det episodiska minnet genom att använda sig av händelser och historier för att lättare minnas sådant som det semantiska minnet tar vara på, som fakta och årtal. Detta gör att eleven får ett mer varaktigt minnesintryck, och kan man även koppla ihop detta med arbetsminnet, att eleven får utföra en uppgift i samband med berättelsen och faktan kommer den nyinlärda informationen vara som mest varaktig.
Dessa synpunkter kanske blir användbara i din framtida skolpolitik!
11-10-2012
Ärendemening- ”Utbildning i tiden”
Jan Björklund,
Med en explosionsartad utveckling inom forskning om hjärnans förmåga och kapacitet vid inlärning, har man idag gjort stora upptäckter. I och med kunskapen vi fått om hjärnan bör vi nu fokusera på att både justera och rätta vår utbildning efter det. Anledning till att du, Jan Björklund mottager detta brev, är för att du både sitter på makten men även på ansvaret att göra nytta i denna fråga. För att ge exempel på hur en sådan förändring skulle kunna se ut kommer jag utifrån egna erfarenheter och kunskap, belysa problem gentemot vår utbildning som idag bör rätta sig mer efter hjärnans funktion. Grundmålet ligger i att förena kognitions och neurovetenskap för att på bästa sätt förbättra utbildningen.
Först och främst bör man bygga en pedagogisk grund på solid vetenskap framför smarta påståenden. Idag vet vi helt enkelt för mycket om hjärnan för att testa oss fram. Vi vet också att hjärnan är enormt flexibel och mottaglig. Med kunskapen om hjärnan har vi därmed verktygen att förändra vårt utbildningssystem för det bättre.
Det handlar om att ha ett samband mellan förstånd- hjärna och utbildning, där man får en gedigen grund inom läs- räkne men också livslång kunskap. Man kan inte säga att hjärnan bara fylls med kunskap vid inlärning. Det går snarare till så att hjärnan aktivt kontrollerar upplevelsen. Vidare är det då upplevelserna som formar hjärnan. Exempelvis när vi lär oss läsa omformar vi vår hjärna så att det skapas neurala nätverk som hjälper oss att läsa. Samma sak gäller baskunskaper som att rita eller måla. Alla typer av inlärningar omformar alltså vår hjärna. Man skapar ett nytt s.k. neuron nätverk. Man får heller inte glömma att förändringen av hjärnans funktion för att lära sig något nytt är en tidskrävande process. Men även en realistisk orsak till alla åren av skolgång.
Mer djupgående ligger förklaringen i flexibiliteten/plasticiteten och hjärnans arkitektur som formas av lärandet. Detta sker i dina neuroner vari alla (miljontals) dessa har s.k. dendriter i cellkroppen och axoner. Under inlärningen sänds signaler mellan axonen och dendriterna, varav de banor du använder dig av mycket förstärks och stabiliseras medan de du använder sällan är svagare och kan med tiden förtvina. Att vissa banor försvagas medan några förstärks är endast positivt, då hjärnan skall kunna verka och lära på ett så effektivt sätt som möjligt. Kunskap förändrar hjärnan fysiskt, vilket förändrar hur nya fakta uppfattas. Hjärnans arkitektur formas helt enkelt av aktiva upplevelser. Intressant med detta är att passiva upplevelser under inlärningen, när hjärnan inte är fokuserad eller har kontroll, visar hur högt motivationen slår i fråga om förmågan att ta in information. Vilket betyder att lärare bör ha en balans mellan teori och praktik för att stimulera eleven under lektionen men även för att behålla fokus och motivationen uppe.
Skolan är ett naturligt experiment i sig, vari en lärare lär ut saker som eleven skall ta till sig, för att sedan bedömas för att se om han/hon har lärt sig det. När hela skolsystemet är uppbyggt på detta sätt, vill man ha en mer ”nervkittlande inlärning”. Man vill ha utmaningar i form av debatter/diskussioner för att inte blir för uttråkad och man vill att lektionerna skall vara tilltalande där läraren pedagogiskt använder sig av bilder och kreativt berättande i undervisningen. Vi ungdomar idag är visserligen en generation som erhåller en otrolig förmåga att filtrera information, men det går till en gräns när vi tappar allt fokus. ”Multitasking” är inte heller en framgångsfaktor för att få en mer effektiv inlärningsförmåga. Därav bör man också minska användandet av mobiltelefoner och i vissa fall datorer under lektionstid.
Avslutningsvis är utbildning en viktig grundpelare för en framtida konkurrenskraftig utveckling i samhället. Utbildning skall inte handla om att alla kan läsa, utan att alla har förmågan att lära sig av det man läser. Lärare skall vara de personerna som tar hänsyn till det faktum att alla tar till sig kunskap olika. Men också att de ger oss en bred kunskap för att kunna forma våra hjärnor som därmed hjälper oss att skapa de neurala nätverk vi behöver. Med hjälp av neurovetenskap, kognitionsvetenskap och pedagogik, kan vi angripa problem och komma på hur man på bästa sätt ska utbilda barn och unga på ett mer effektiv sätt.
Med vänliga hälsningar
Ebba Hedström
Hängiven Psykologistudent
Jan björklund!
Jag skriver detta brev angående en förbättring i svenska skolans utbildning, och för att uppmärksamma sett som kan göra inlärningen både mer effektiv och lättare. I artikeln ” Mitt i floden av intryck” skriven av lärarens nyhet pratar Hugo Lagercrantz om hur multitasking försämrar vårt sett att observera in information och lära oss så mycket som möjligt. professorn David Meyer anser att vår effektivitet i hjärnan halveras om vi multitaskar dvs. växlar från olika aktiviteter. Detta faktum håller jag stark med om från egen erfarenhet då jag känner att om jag är koncentrerad på en och samma sak ökas min prestationsförmåga oerhört mycket. En rekommendation för att få fokusering i arbetet och undvika att vara aktiv i mer än en aktivitet t.ex. att helt ta bort teknologi hos ungdomar vilket är en extrem distraktion från skolarbetet. Även om datorer kan behövas i vissa aktiviteter borde hemsidor som ”facebook” och ”twitter” blockas så ingen tid och energi går till det sociala. Precis som hjärnforskaren Torkel Klingberg anser så förstärkts vårt arbetes minne när t.ex. det sociala mediet influerar.
En annan viktig faktor att komma ihåg är att vår hjärna utvecklas som mest när vi är unga. Om man tittar på länder som England är skolgången mycket tidig för barn. Britter är dock kända för att vara mycket språk begåvade (stort vokabulär) och matematiska före andra länder så som Sverige och USA. Detta kan bero på den unga åldern barn setts i skolan med press på att prestera bra. När barn är unga enligt hjärnforskare i ” Mitt i floden av intryck” så utvecklas våra nervceller som med i tvåårsåldern och blir betydligt långsammare genom tiden. Detta är ett något som jag tycker kan stämma eftersom det vi lär oss som barn kommer vi ihåg och använder hela livet som t.ex. Att gå, skriva och läsa etc. Om man skulle sätta i barn i skolan några år tidigare som i England(två år för att vara exakt) skulle barnets kunskap då vara större i en äldre ålder eller kommer eleven bara bli mer skoltrött?
Hejsan
Jag tror mycket på det Freud säger, att sexualitet och aggression har en stor inverkan i det som driver oss. Det behöver inte betyda att dessa urdrifter bara blir ”synliga” i sexuellt tänkande eller i situationer då man blir arg utan jag tror att de påverkar oss i vår vardag inom en mängs saker som t.ex. när det gäller skolarbete, jobb eller fritidsaktiviteter.
Detet är den del som formas först, och jag känner igen mig i den teorin då jag i vissa fall impulsivt kan känna att jag vill handla på ett sett och bara efter någon hundradels sekund inser att det inte går att bete sig precis som man vill. Det här är när Överjaget tar över och jag själv inser att det jag från början hade velat säga eller göra är amoraliskt. Jag tror dock att sexualitet och aggression många gånger kan ta över. Jaget hamnar i kläm emellan Detet och Överjaget och det är därför vi vissa gånger agerar fel och i efterhand förstår att det man sade/gjorde var fel.
Slutligen vill jag säga att jag tror drifterna, sexualitet och aggression har en mycket större påverkan på oss människor än vad vi tror. I grund och botten är vi djur och våra instinkter går omedvetet till att föröka oss. Vi måste som individ veta vem som kan vara en stark förälder och säkra att vår avkomma blir så friskt och starkt som möjligt.
Det ovan ska vara under det psykodynamiska perspektivet
Hej Jan Björklund,
Jag skulle vilja ta upp lite om vilken slags studieteknik vi skulle kunna använda här i skolan som troligtvis skulle ge oss den mest effektiva inlärningen. Efter psykologi lektionerna har vi lärt oss om hur en ungdoms hjärna fungerar. Hjärnan mognar långsamt och pannloberna som är den främre delen av storhjärnans hjärnbalk är de som sist blir färdiga. Detta betyder att unga ofta har svårare än vuxna att sålla bland intryck och att planera framåt, och även att de ibland tar oproportionerligt stora risker i jämförelse med risker vuxna tar. Det är därför bra om ungdomar exponeras för nya intryck och stimuleras att upptäcka exempelvis böcker, musik och idrott. Det är beteendet hos föräldrar och andra vuxna förebilder som lärs in – exempelvis hur man behandlar sin partner eller använder alkohol.
Den svenske pediatrikern och professorn vid Karolinska Institutet, Hugo Lagercrantz, finner “Multitasking” effektivt, men när det kommer till inlärning är det viktigt att man är fullt koncentrerad på det man ska göra och inte blir distraherad av t.ex. en pipande mobil eller en påslagen tv vid sidan om studerandet. Det kan t.o.m. vara negativt att vi elever har datorerna uppslagna på lektionstid. Även fast de flesta elever är fullt medvetna om att ingen information som läraren säger går in om de sitter och chattar på Facebook, kan de fortfarande bli distraherade av att bara ha datorn framför sig för det finns alltid något som hjärnan finner intressant att titta på under en lång lektions genomgång om man inte är fullt koncentrerad. Det gäller därför, nu när vi har datorer under lektionstid att lärarna är duktiga och verkligen får eleverna intresserade i vad de säger.
Det är inte lätt för en lärare att hitta vad som motiverar var individ, men det är något att tänka på. Man kan skilja på inre och yttre motivation. Den motivation som oftast är starkast är den Inre motivationen, vilken handlar om den egna viljan att uppnå någonting. Yttre motivation skapas av utomstående förhållanden, t ex när eleven blir betygsatt. För att öka den inre motivationen kan man använda direkta motivationsmetoder, såsom belöning/bestraffning eller lyfta fram motiven till varför man gör som man gör. Man kan även indirekt förändra motivationen genom att ändra arbetsmiljö, arbetsmetod eller variera arbetet från dag till dag. Något som verkligen kan motivera elever är också att jobba med målsättningar då man tillsammans kan sätta upp mål som är uppnåeliga och som får eleven att tro på sig själv. Enligt Torkel Klingberg är det viktigt att titta på de personer som har dyslexi och ADHD och ge den individuell hjälp och arbeta med deras primärminne.
Hej!
Jag har några förslag på hur lärandet i skolan kan hanteras på ett bättre sätt. Jag anser att man borde fokusera mer på att göra lärandet i skolan till en rolig och spännande upplevelse för eleverna. Detta eftersom att man genom forskning lyckats komma fram till att hjärnan registrerar information bättre om man har kul medans man lär sig.
Peter Gärdenfors, Professor i kognitionsvetenskap, förklarar i artikeln ”Att skapa mönster och lust att lära” att den mänskliga hjärnan lär sig bättre genom ett informellt lärande. Han menar att det är viktigt att bevara barnens nyfikenhet och motivation som lätt går till spillo när de utsätts för ofta av yttre motivation.
En annan viktig aspekt som kan diskuteras både av Torkel Klingberg och David Meyer är användningen av sociala medel och teknik. Idag har många tillgång till moderna tekniker liksom telefon och dator men detta har forskning visat kunna ha en negativ effekt på inlärningen. Den ständiga tekniska kommunikation leder till distraktion vilket i sin tur leder till sämre resultat. Detta kan också kopplar till multi-tasking som också visat på en negativ effekt på vårat intellekt. För att hjärnan ska kunna prestera sitt bästa kräver den fullständig koncentration på en sak i taget.
I dokumentären ”En hjärnas födelse och död” poängterar man också hu viktigt det är att tänka på vilken del av hjärnans som används av eleverna och även hur pass utvecklad den är hos de olika åldrarna. Detta är viktigt att tänka på eftersom att det påverkar hur effektivt eleverna kommer att uppfatta och även komma ihåg den information som de får.
Sammanfattningsvis hoppas jag att men i framtiden kan tänka på detta när man utformar hur lärandet i skolan ska gå till. Även om mängden information är viktig, är det minst lika viktigt att tänka på hur hjärnan kommer att ta tillvara på den.
Käre Jan B
En fråga som säkert ställs ofta av många individer och även av dig själv är; hur bör den svenska skolan utformas för att barnen ska lära sig mycket och fortsätta att vara motiverade?
För att svara på frågan måste vi börja med att lägga hjärnan i fokus. Hjärnforskare Torkel Klingberg säger att hjärnan är formbar. Den går alltså att träna upp. Att ha ett bra arbetsminne i skolan är essentiellt. Då eleverna har möjlighet att inte bara snappa upp och komma ihåg för stunden utan även kommer kunna ha det i hjärnan en längre tid.
Det är viktigt att vi ser varje elev individuellt. Desto tidigare vi ser att en elev har problem, desto tidigare kan vi hjälpa denne elev och dessutom med mindre resurser än vad som behövs i ett senare skede.
Multitasking. Det finns hjärnforskare som tror att det berikar hjärnan medans andra tror att det stjälper. Både Hugo Lagercrantz och David Meyer anser att multitasking är ett problem för våra hjärnor, Meyer säger att det aldrig kommer finnas en nästa Einstein i och med att vi aldrig kan gå till djupet med en sak. Jag måste hålla med om att det är svårare att koncentrera sig på att faktiskt få en sak gjord när det är mycket som händer omkring. Ibland måste man sätta sig ned och endast fokusera på en sak. Det sparar tid, slutresultatet blir bättre och du har jobbat mer effektivt. Trots detta tror jag att intryck är viktigt. Forskare som är för multitasking påstår att det tränar upp arbetsminnet och ger större förmåga för inlärning.
Det finns även forskare som vill blanda informationen vi ska ta in. Peter Gärdenfors säger att elever måste lära sig med hjälp av formell och informell inlärning. Det tycker jag som elev också är det roligaste sättet att lära. Gärdenfors skiljer även på inre motivation och yttre motivation. Han säger att den yttre motivationen vi får i form av betyg kan ta död på den inre motivationen.
Skolan måste ta del av den hjärnforskning som finns och applicera den på det svenska skolsystemet. Allting ändras och dagens system känns aningen förlegat med tanke på tiden vi lever i. Hjärnan behöver stimulans.
-Elever måste ses som individer och få den individuella hjälp de behöver
-Arbete måste delas upp, multitasking kan vara användbart men måste begränsas
-En blandning mellan formellt och informellt arbete är det bästa för hjärnan
-Att bli satt i ett fack tar död på den inre motivationen
Nyfikenhet hos eleverna är skolans främsta tillgång, tänk på det till nästa skolreform.